Innhold: Graviditet och IBD

Graviditet och IBD

Fertilitet

Fekunditet, d.v.s. den fysiologiska förmågan att få barn, skiljer sig inte signifikant mellan kvinnor med och utan IBD. Studier har emellertid visat att kvinnor med IBD föder färre barn jämfört med förväntat, d. v. s. fertiliteten är lägre. Detta beror troligen på andra faktorer, såsom frivillig prevention, läkares inrådan, samt en tendens att undvika samlag till följd av smärtor.

Behandling med sulfasalazin (Salazopyrin®) kan orsaka manlig infertilitet, då sulfapyridindelen kan påverka såväl spermieantal som spermiekvalitet negativt. Tillståndet är reversibelt om behandlingen upphör eller vid byte till sulfa-fritt alternativ. Fertiliteten kan också påverkas av proktoko-lektomi eller annan bäckendissektion med viss (liten) risk för skador på tubor hos kvinnor eller nervskador hos män (kan orsaka impotens eller retrograd ejakulation). Kvinnor med IBD bör inte använda östrogeninnehållande preventivmedel pga risken för tromboembolism vid skov och man brukar därmed avråda från s.k. kombinerad hor-monell antikonception. Hormonspiral med gestagen är ett utmärkt alternativ för de kvinnor som bör undvika preparat med östrogen. Då IBD är en relativ kontraindikation får för- respektive nackdelar med östrogenhaltigt preparat vär-deras i det enskilda fallet.

Graviditet

Kvinnor med IBD tycks inte ha någon säkerställd ökad risk att drabbas av missfall eller missbildade barn jämfört med kvinnor i allmänhet. Dock föreligger en ökad risk för under-burenhet och därmed även underviktiga barn. Förlossning med kejsarsnitt är vanligare och ökad sjukdomsaktivitet är kopplat till sämre graviditetsutfall. Dock bör betonas att vid klinisk remission är graviditetsutfallet jämförbart med en frisk population. Ca 20–30 % av kvinnor med IBD i lugnt skede riskerar att få ett nytt skov under gravidditeten, vilket ungefär motsvarar förväntad recidivfrekvens per år hos icke-gravida kvinnor med IBD. Sectio rekommenderas vid aktiv perianal CD, svår proktit eller bäckenreservoar.

Den vanligaste problematiken vid graviditet och IBD är vilken medicinsk behandling som bör rekommenderas. Generellt bör redan insatt underhållsbehandling vid UC med exempelvis sulfa-salazin eller mesalazin bibehållas för att undvika nya skov under graviditeten. Sulfasalazin interfererar med folatmetabolismen varför kvinnor rekommenderas folatsubstitution inför och under planerad graviditet (se Tabell 17). Detsamma gäller även för CD där preparat som azatioprin/6-MP snarare bör bibehållas oför-ändrade genom hela graviditeten än sättas ut, eftersom risken att kvinnan får ett nytt skov som därmed påverkar fostret negativt överstiger risken med att inta t.ex. tiopuriner. Det bör här påpe-kas att fortsatt behandling med azatioprin eller 6-MP ej har visat sig leda till ökad risk för fosterskador, missfall eller för tidig födsel. Risken för missbildningar tycks vara i nivå med den normalt förekommande. Kontroll av metaboliter rekommenderas. Man bör dock avhålla sig från att nyinsätta tiopuriner under graviditet p.g.a. biverkningsrisk hos modern.

Alla kortikosteroider konverteras till mindre aktiva metaboliter av 11-hydroxygenas. Prednisolon bryts ner snabbare är betame-tason och rekommenderas då det senare även ger intrauterin tillväxthämning.

Anti-TNF transporteras över till barnet i ökande grad från mitten av andra trimestern. Enligt SGF:s riktlinjer bör man där-för ta ställning till om moderns sjukdomstillstånd tillåter paus med anti-TNF under tredje trimestern. Dock kan anti-TNF fortgå under hela graviditeten vid behov. Anti-TNF i kombina-tion med tiopuriner har kopplats till ökad infektionsrisk hos barnet och bör undvikas om bibehållen remission bedöms möj-lig. Om barnet exponerats för anti-TNF eller tiopuriner under fostertiden rekommenderas att man undviker levande vaccin 6–9 månader postpartum. Det kan vara klokt att kontrollera moderns koncentration av IFX under graviditet där detta finns tillgängligt som rutinanalys. På nästa sida återfinns en sam-manställning byggd på egna och andra svenska IBD-enheters erfarenheter samt SGF:s riktlinjer.

Andra trimesterns rekommendationer överensstämmer med tredje trimestern, förutom anti-TNF-preparaten (infliximab, adalimumab och golimumab) som då är i kategorin grönt.

Tabell 17. IBD-behandling vid graviditet och amning

Tabell 17. IBD-behandling vid graviditet och amning